Har tagit mina barn å rymt! Vi har rymt långt hem i från. Jag sa till A att jag inte vet vad jag vill och att jag ville va i fred ett tag, sen packade jag väskan och tog barnen och åkte. Nu sitter vi i skogen, jag och mina barn, med en underbar utsikt och jag känner mig fri! Jag kan andas! Jag kan verkligen ANDAS! Jag tror inte att ni förstår känslan, frihetskänslan. Det är som att jag har varit inlåst i en låda och plötsligt öppnas den!

Samtidigt finns en annan känsla i kroppen.... Jag är hemsk, hur kan jag göra såhär? Hur kan jag lämna någon som vill leva med mig? Som mina barn dessutom tycker om. Har dåligt samvete. Borde inte ha det! Måste börja tänka på mig själv för att kunna börja må bra, men de e svårt.

Utan dig kan jag andas, men jag känner mig skyldig som tar din luft

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Saker man inte "får" tänka flyger runt i mitt huvud. Saker om en "hemlig" vilja, något bara du vet och som bara du kan ge mig. Jag vet inte vad jag ska göra! Vart jag ska vända mig eller hur jag ska bli av med tanken. Jag vill inte någon ska veta. ...

Jag blundar och fantiserar om hur skönt det skulle kännas om döden kom och knacka på, hur befriande det skulle vara. Bli skonad från det som är. Jag fantiserar och blundar så hårt att jag nästan kan se honom stå där, han är vacker. Jag andas tungt oc...

Jag ger upp! Lycka? Existerar det ens? Är det ett påhittat ord eller är det bara i mitt liv det inte finns? Varför kan jag inte bara luta mig tillbaka å låta den komma? Varför hela tiden göra det jag kan för att förstöra för mig själv? Jag är så jävl...

Idag är en jobbig dag, eller kanske till och med är inne i en jobbig period. Skit period rent ut sagt. Tagit bort den del av mig som egentligen gör en kvinna till en kvinna, livmodern. Egentligen är väl inte det så jobbigt i sig, har mina barn och är...

Jag blir galen! Varför ska jag förstöra allt? Varför kan jag inte bara låta mig vara lycklig någon gång? Nä då förstör vi allt eftersom jag inte är värd det! Varför? Kan jag inte bara bli normal någon gång? Jag vill också kunna älska och låta mig bli...